Renovas miljöstipendium

Renovas miljöstipendium delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet.

Kristina Liljestrands forskning belönades 2015.

2015 – Kristina Liljestrand

Kristinas forskning handlar om hur matsvinnet kan minska om producenter, grossister och detaljister samverkar på bästa sätt. Målet med forskningen är att förstå hur varuägare av livsmedel kan minska miljöpåverkan i sina logistiksystem, både för utsläpp från transporter och matsvinn.

2014 – Erik Stenvall och Sandra Tostar

Erik och Sandras forskning syftar till att underlätta återvinningen av plast från elektriska produkter. Med en ny enklare teknik som blandar olika plasttyper går det att få fram en användbar råvara. Tekniken kräver mindre anläggningar och materialflöden och skulle därför kunna underlätta återvinningen på många platser.

2013 – Marcus Linder

Allt fler företag måste våga satsa på modern miljöteknik, även om det kan vara ett ekonomiskt vågspel. Lösningen kan ligga i att justera företagets affärsmodell, dvs på vilket sätt man skapar värde för kunden. Det menar doktoranden Marcus Linder, vid institutionen Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

2012 – Henrik Leion

Henrik Leion, forskare på Chalmers, Institutionen för kemi- och bioteknik, fick Renovas miljöstipendium för sitt arbete med att utveckla den så kallade CLC-tekniken där koldioxid som uppstår vid förbränning effektivt kan separeras med hjälp av gamla uttjänta batterier och andra avfallsprodukter.

2011 – Oskar Modin

Forskning för att hitta nya effektiva sätt att utvinna energi pågår över hela världen. En av dessa forskare, Oskar Modin, finns på institutionen för Bygg- och miljöteknik på Chalmers i Göteborg. Han tar hjälp av bakterier för att plocka ut elektricitet ur avfall och avloppsvatten. Bränsleceller med billiga bakterier istället för dyra ädelmetaller kan komma att revolutionera energiutvinningen i en framtid, menar han.

2010 – Teodora Retegan

Vilka strategier finns det för insamling av småelektronik inom Europa? Vilka är metoderna för återvinning och hur stora mängder återvinningsbara metaller och andra material finns det? Teodora Retagan, Chalmers, studerar återvinningen av de små elektroniska produkter som nu ökar lavinartat i mängd. Hon tror bland annat att det skulle vara möjligt att använda sig av så kallad vätskeextraktion för att separera metaller som sedan kan återvinnas.

2009 – Petra Andersson

Är kraven på medborgarna att sortera sina sopor rimliga och trovärdiga? Den frågan ställer sig Petra Andersson, doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, i sin forskning om återvinningens etik som är en del av storstadens miljöetik.
Forskningen innebär dels en kartläggning av de idéer och värderingar som får sorteringssystemet att fungera och dels att formulera en trovärdig återvinningsetik.

2008 – Maria Grahn

Vilken roll kan biogasen spela när våra koldioxidutsläpp måste minskas drastiskt? Den frågan söker Maria svaret på. Hon utvecklar en datormodell, den så kallade GET-modellen. Med hjälp av den kan man jämföra olika alternativ för att producera den värme, elektricitet och det transportbränsle som världen, eller olika regioner, behöver. Maria är doktorand vid avdelningen Fysisk Resursteori, Energi och miljö vid Chalmers Tekniska högskola.

2007 – Karin Karlfeldt

Karin är forskare vid Chalmers Tekniska Högskola. Forskningen går ut på att tvätta aska från avfallsförbränning och studera möjligheterna att öka återvinningen av de utlakade metallerna och återanvändningen av resterande aska kan öka.

2006 – Yuliya Kalmykova

Detta års stipendiat, forskare vid Chalmers Tekniska Högskola, studerar hur torv kan fungera som filter för lakvatten från gamla deponier och andra förorenade områden.

2005 – Lina Gunnarsson och Linda Samuelsson

Forskare vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Studerar genförändringar och rubbningar hos fiskar som exponerats för avloppsvatten från reningsverk.

2004 – Johan Woxenius, Magdalena Svanström och Fredrik Bärthel, Chalmers

2003 – Mattias Olofsson och Jerker Samuelsson, Chalmers

Vår roll i kretsloppet

Renovas roll i Kretsloppet

Vårt miljöarbete

Miljöbild