Renovas miljöstipendium

Renovas miljöstipendium vill stimulera forskning som syftar till förbättrad återvinning och avfallshantering, till exempel genom förebyggande av avfall, effektivare återvinning eller minskad miljöbelastning från sådana system.

All mikroplast en fara för fiskar

Mikroplast anses vara ett hot mot människor, djur och natur. Men hur farlig är den? Och är det någon skillnad om den kommer från konventionell eller återvunnen plast – eller från så kallad nedbrytbar bioplast? Det undersöker Renovas miljöstipendiat 2023 Azora König Kardgar, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Idag finns det mikroplast i stort sett överallt – i havet och andra vattendrag, i jorden, i luften och i hela ekosystem. Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än fem millimeter. Det kan vara fragment av plastföremål som brutits ner av solens strålning, mekanisk nötning och kemiska processer. Det kan också vara fibrer från syntetmaterial som fleece eller vara avsiktligt tillverkat som ingrediens i till exempel smink och rengöringsmedel.

En stor del av mikroplasten hamnar i vattendrag där fiskar och andra djur riskerar att skadas eller förgiftas av kemikalierna som plasten innehåller. De kan drabbas av hormonstörningar, beteendeförändringar och så kallad oxidativ stress som kan skada celler och vävnader.

Azora König Kardgar har i sin forskning specialiserat sig på hur mikroplast påverkar sötvattenfiskar – bland annat den svenska abborren och tilapian, abborrens avlägsna afrikanska släkting, som är en viktig matfisk i stora delar av världen.

– Alla plaster jag undersökt har påverkat fisken, säger hon.

– Bioplast och så kallad biologiskt nedbrytbar plast beskrivs ofta som ett hållbart och säkert alternativ. Men till min förvåning visade sig bioplast ha ännu större påverkan på fisken än ”vanlig” plast. Bioplast kan brytas ner snabbare inuti fisken och i så små delar att den kan tränga in i alla typer av celler i fiskens kropp.

Även mikroplast från återvunnen plast verkar medföra större risker. Plast som återvunnits utan tillräckligt kontrollerade former kan innehålla en cocktail av tusentals olika kemikalier.

– Alla länder är inte lika nogräknade med säkerheten. Förutom att slutprodukten kan vara en hälsorisk kan själva hanteringen läcka kemikalier och vara farlig för dem som arbetar med den.

Exakt vilka kemikalier det är som påverkat fisken och hur det i förlängningen kan ha effekt på andra djurs och människors hälsa är ännu oklart för Azora och hennes team.

– Det här behöver undersökas mer, säger hon. Jag är så glad över stipendiet från Renova som nu ger mig utrymme att gå djupare in på effekten av återvunnen plast.

29-åriga Azora König Kardgar hade en magisterexamen i teknisk biologi från universitetet i Darmstadt i Tyskland i bagaget när hon flyttade till Sverige 2020. En doktorandtjänst lockade i ett forskningsprojekt inom det så kallade Limnoplast – ett tväreuropeiskt samarbete kring forskning om mikroplaster i sötvatten. I hennes forskningsteam ingår såväl toxikologer som kemister, ingenjörer, jurister och psykologer.

– Det är väldigt positivt att ett återvinningsföretag som Renova engagerar sig i att lösa den här typen av frågor. Det är omöjligt att fånga in den mikroplast som redan läckt ut i naturen, men tillsammans kan vi jobba för att det inte ska bli värre.

– Jag vill inte uppmana någon att sluta använda plast. Men det är viktigt att vi alla tänker oss för innan vi köper och använder plast – och att vi fortsätter att separera och sortera ut det!

Renovas Miljöstipendium

Renova donerar 100 000 kronor årligen till ett forskningsstipendium för doktorander och unga forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet inom alla vetenskapsområden. Forskningen ska bedrivas inom miljöområdet och ha anknytning till Renovas verksamhet.

 

Tidigare stipendiater

Stipendiet har delats ut varje år sedan 2003. Renova vill genom stipendiet uppmuntra nyblivna forskare att bidra till en mer hållbar hantering och behandling av produkter, material och avfall.

2022 - Abdenour Achour

Chalmers-forskaren Abdenour Achour tilldelades Renovas miljöstipendium 2022 för sin forskning om att extrahera bioolja från matavfall som kan användas som en hållbar energikälla. Achours projekt fokuserar på att effektivisera bearbetningen av matavfall genom termokemisk omvandling, vilket har potential att bidra avsevärt till Sveriges energiförsörjning och klimatmål.


2021 - Gauti Ljungholm Asbjörnsson

Renovas Miljöstipendium 2021 går till Gauti Ljungholm Asbjörnsson, forskare vid Chalmers. Hans digitala verktyg ska göra det lättare för alla producenter av bergmaterial att beräkna sin miljöpåverkan. 
- Vi vill göra det så enkelt att man inte ska behöva ta in en miljöspecialisatt lösa det, säger han.

Maskiningenjören Gauti Ljungholm Asbjörnsson och hans kollegor i forskargruppen på Chalmers har tagit fram ett digitalt verktyg som simulerar och beräknar processen för utvinning av bergmaterial. Det som nu belönas med Renovas Miljöstipendium är att verktyget utvecklats till att även omfatta beräkningar av miljöpåverkan.

2020 – Nathália Vieceli

Litiumjonbatterier används alltmer, men återvinningen halkar efter. Nathália Vieceli, Renovas miljöstipendiat 2020, arbetar på Chalmers med att utveckla effektiv återvinning av metaller från litiumjonbatterier. Hon utforskar hydrometallurgi som metod, där metaller löses upp i syra och extraheras i olika lösningsmedel. Målet är att minimera energi- och lösningsmedelsanvändningen genom olika experiment.

2019 – Joana Pedroso

Som jurist ser Joana miljöskatter som ett sätt att styra mot ett hållbarare samhälle. I sin forskning vill Renovas miljöstipendiat 2019, undersöka förhållandet mellan EU:s regelverk och medlemsländernas möjlighet att beskatta miljöstörande verksamhet.

- Miljöskatterna bör konstrueras så att de verkligen belastar den miljöstörande verksamheten, säger Joana.

2018 – Jessica Wehner

Transporter från hushåll till återvinning är i fokus för Renovas miljöstipendiat 2018, Jessica Wehner. Hennes forskning handlar om att öka energieffektiviteten i transportsektorn. Jessica ser hushållen som leverantörer i en kedja av avfallstransporter som tillför potentiell ny råvara till samhället.

-  Sättet som avfallet samlas in på, hur det sorteras och var det lämnas är direkt avgörande för energieffektiviteten, säger Jessica.

2017 – Anna Palme

Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning. 

- Återvinning försvåras av att textilier görs i en mängd olika material, som dessutom ofta blandas, säger Anna Palme, doktor vid institutionen för skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers.

2016 – Maria Taljegård

För att maximera användningen av förnybara bränslen är det nödvändigt att anta ett helhetsperspektiv på energisystemet. Idag saknas systemstudier och en fördjupad kunskap om den tekniska och ekonomiska potentialen för elektrobränslen. Det vill Maria Taljegård råda bot på. 

2015 – Kristina Liljestrand

Kristinas forskning handlar om hur matsvinnet kan minska om producenter, grossister och detaljister samverkar på bästa sätt. Målet med forskningen är att förstå hur varuägare av livsmedel kan minska miljöpåverkan i sina logistiksystem, både för utsläpp från transporter och matsvinn.

2014 – Erik Stenvall och Sandra Tostar

Erik och Sandras forskning syftar till att underlätta återvinningen av plast från elektriska produkter. Med en ny enklare teknik som blandar olika plasttyper går det att få fram en användbar råvara. Tekniken kräver mindre anläggningar och materialflöden och skulle därför kunna underlätta återvinningen på många platser.

2013 – Marcus Linder

Allt fler företag måste våga satsa på modern miljöteknik, även om det kan vara ett ekonomiskt vågspel. Lösningen kan ligga i att justera företagets affärsmodell, dvs på vilket sätt man skapar värde för kunden. Det menar doktoranden Marcus Linder, vid institutionen Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

2012 – Henrik Leion

Henrik Leion, forskare på Chalmers, Institutionen för kemi- och bioteknik, fick Renovas miljöstipendium för sitt arbete med att utveckla den så kallade CLC-tekniken där koldioxid som uppstår vid förbränning effektivt kan separeras med hjälp av gamla uttjänta batterier och andra avfallsprodukter.

2011 – Oskar Modin

Forskning för att hitta nya effektiva sätt att utvinna energi pågår över hela världen. En av dessa forskare, Oskar Modin, finns på institutionen för Bygg- och miljöteknik på Chalmers i Göteborg. Han tar hjälp av bakterier för att plocka ut elektricitet ur avfall och avloppsvatten. Bränsleceller med billiga bakterier istället för dyra ädelmetaller kan komma att revolutionera energiutvinningen i en framtid, menar han.

2010 – Teodora Retegan

Vilka strategier finns det för insamling av småelektronik inom Europa? Vilka är metoderna för återvinning och hur stora mängder återvinningsbara metaller och andra material finns det? Teodora Retagan, Chalmers, studerar återvinningen av de små elektroniska produkter som nu ökar lavinartat i mängd. Hon tror bland annat att det skulle vara möjligt att använda sig av så kallad vätskeextraktion för att separera metaller som sedan kan återvinnas.

2009 – Petra Andersson

Är kraven på medborgarna att sortera sina sopor rimliga och trovärdiga? Den frågan ställer sig Petra Andersson, doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, i sin forskning om återvinningens etik som är en del av storstadens miljöetik. Forskningen innebär dels en kartläggning av de idéer och värderingar som får sorteringssystemet att fungera och dels att formulera en trovärdig återvinningsetik.

2008 – Maria Grahn

Vilken roll kan biogasen spela när våra koldioxidutsläpp måste minskas drastiskt? Den frågan söker Maria svaret på. Hon utvecklar en datormodell, den så kallade GET-modellen. Med hjälp av den kan man jämföra olika alternativ för att producera den värme, elektricitet och det transportbränsle som världen, eller olika regioner, behöver. Maria är doktorand vid avdelningen Fysisk Resursteori, Energi och miljö vid Chalmers Tekniska högskola.

2007 – Karin Karlfeldt

Karin är forskare vid Chalmers Tekniska Högskola. Forskningen går ut på att tvätta aska från avfallsförbränning och studera möjligheterna att öka återvinningen av de utlakade metallerna och återanvändningen av resterande aska kan öka.