För närvarande har vi problem med formulärfunktionen vid beställningar. Kontakta kundservice om du vill göra en beställning. 

Illustration på hand som håller växt

Renovas miljöstipendium

Renovas miljöstipendium delas ut årligen och syftar till att stimulera forskning inom miljö- och återvinningsområdet. Här kan du läsa om våra tidigare stipendiater och deras forskning.

Renova donerar 100 000 kronor till ett forskningsstipendium för doktorander och unga forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet inom alla vetenskapsområden. Forskningen ska bedrivas inom miljöområdet och ha anknytning till Renovas verksamhet. 

Stipendiet avser att stimulera doktorander och unga forskare och ska i första hand användas för att vidareutveckla den egna forskningen. Det delas ut direkt till stipendiaten och är skattefritt. Renovas miljöstipendium är menat att stimulera forskning som syftar till förbättrad återvinning och avfallshantering, till exempel genom förebyggande av avfall, effektivare återvinning eller minskad miljöbelastning från sådana system.

Ansökan till årets miljöstipendium är nu stängd. Stipendiet kommer att delas ut i Göteborg den 14 oktober 2020.

Tidigare stipendiater

2019 Joana Pedroso

Som jurist ser Joana miljöskatter som ett sätt att styra mot ett hållbarare samhälle. I sin forskning vill Renovas miljöstipendiat 2019, undersöka förhållandet mellan EU:s regelverk och medlemsländernas möjlighet att beskatta miljöstörande verksamhet.

- Miljöskatterna bör konstrueras så att de verkligen belastar den miljöstörande verksamheten, säger Joana.

Läs mer om forskningen i pressmeddelandet

2018 – Jessica Wehner

Transporter från hushåll till återvinning är i fokus för Renovas miljöstipendiat 2018, Jessica Wehner. Hennes forskning handlar om att öka energieffektiviteten i transportsektorn. Jessica ser hushållen som leverantörer i en kedja av avfallstransporter som tillför potentiell ny råvara till samhället.

-  Sättet som avfallet samlas in på, hur det sorteras och var det lämnas är direkt avgörande för energieffektiviteten, säger Jessica.

2017 – Anna Palme

Annas forskning handlar om att återvinna textilier av blandmaterialet polyester/bomull, ett material som bland annat används i lakan för sjukhus. Blandtextilier av polyester och bomull ska inte slängas utan återvinnas till nya textilier! Det är målet för Anna Palmes forskning. 

- Återvinning försvåras av att textilier görs i en mängd olika material, som dessutom ofta blandas, säger Anna Palme, doktor vid institutionen för skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers.

2016 – Maria Taljegård

För att maximera användningen av förnybara bränslen är det nödvändigt att anta ett helhetsperspektiv på energisystemet. Idag saknas systemstudier och en fördjupad kunskap om den tekniska och ekonomiska potentialen för elektrobränslen. Det vill Maria Taljegård råda bot på. 

2015 – Kristina Liljestrand

Kristinas forskning handlar om hur matsvinnet kan minska om producenter, grossister och detaljister samverkar på bästa sätt. Målet med forskningen är att förstå hur varuägare av livsmedel kan minska miljöpåverkan i sina logistiksystem, både för utsläpp från transporter och matsvinn.

2014 – Erik Stenvall och Sandra Tostar

Erik och Sandras forskning syftar till att underlätta återvinningen av plast från elektriska produkter. Med en ny enklare teknik som blandar olika plasttyper går det att få fram en användbar råvara. Tekniken kräver mindre anläggningar och materialflöden och skulle därför kunna underlätta återvinningen på många platser.

2013 – Marcus Linder

Allt fler företag måste våga satsa på modern miljöteknik, även om det kan vara ett ekonomiskt vågspel. Lösningen kan ligga i att justera företagets affärsmodell, dvs på vilket sätt man skapar värde för kunden. Det menar doktoranden Marcus Linder, vid institutionen Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

2012 – Henrik Leion

Henrik Leion, forskare på Chalmers, Institutionen för kemi- och bioteknik, fick Renovas miljöstipendium för sitt arbete med att utveckla den så kallade CLC-tekniken där koldioxid som uppstår vid förbränning effektivt kan separeras med hjälp av gamla uttjänta batterier och andra avfallsprodukter.

2011 – Oskar Modin

Forskning för att hitta nya effektiva sätt att utvinna energi pågår över hela världen. En av dessa forskare, Oskar Modin, finns på institutionen för Bygg- och miljöteknik på Chalmers i Göteborg. Han tar hjälp av bakterier för att plocka ut elektricitet ur avfall och avloppsvatten. Bränsleceller med billiga bakterier istället för dyra ädelmetaller kan komma att revolutionera energiutvinningen i en framtid, menar han.

2010 – Teodora Retegan

Vilka strategier finns det för insamling av småelektronik inom Europa? Vilka är metoderna för återvinning och hur stora mängder återvinningsbara metaller och andra material finns det? Teodora Retagan, Chalmers, studerar återvinningen av de små elektroniska produkter som nu ökar lavinartat i mängd. Hon tror bland annat att det skulle vara möjligt att använda sig av så kallad vätskeextraktion för att separera metaller som sedan kan återvinnas.

2009 – Petra Andersson

Är kraven på medborgarna att sortera sina sopor rimliga och trovärdiga? Den frågan ställer sig Petra Andersson, doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, i sin forskning om återvinningens etik som är en del av storstadens miljöetik. Forskningen innebär dels en kartläggning av de idéer och värderingar som får sorteringssystemet att fungera och dels att formulera en trovärdig återvinningsetik.

2008 – Maria Grahn

Vilken roll kan biogasen spela när våra koldioxidutsläpp måste minskas drastiskt? Den frågan söker Maria svaret på. Hon utvecklar en datormodell, den så kallade GET-modellen. Med hjälp av den kan man jämföra olika alternativ för att producera den värme, elektricitet och det transportbränsle som världen, eller olika regioner, behöver. Maria är doktorand vid avdelningen Fysisk Resursteori, Energi och miljö vid Chalmers Tekniska högskola.

2007 – Karin Karlfeldt

Karin är forskare vid Chalmers Tekniska Högskola. Forskningen går ut på att tvätta aska från avfallsförbränning och studera möjligheterna att öka återvinningen av de utlakade metallerna och återanvändningen av resterande aska kan öka.