Klarar reningen mikroplaster?

Hur väl får vi bort mikroplaster när vi renar dagvatten? Det är frågan som Anna Stöllman på affärsområde Återvinning ska försöka besvara. Hon har tagit prover på dagvattnet vid Renovas anläggningar i Högsbo, Skräppekärr, Munkegärde och Kläpp.

Dagvatten, dvs regnvatten som antingen faller direkt på hårda ytor eller först sipprar genom upplagen av avfall och återvinningsmaterial, samlas ihop och renas på våra anläggningar. Om reningen klarar att ta bort just mikroplaster har inte testats förut. Nu har Renova fått pengar från branschorganisationen Avfall Sverige för att undersöka detta. En rapport ska vara klar i februari 2019.

Reningen på de här fyra anläggningarna ser lite olika ut: sedimenteringsbassäng, slam- och oljeavskiljare eller slam- och oljeavskiljare kompletterad med kemisk rening. – Det ska bli intressant att se vilken typ av rening som avskiljer mikroplasterna bäst, säger Anna Stöllman. 

Just att proverna tas på olika typer av rening gör att resultaten kan vara till nytta för många andra anläggningar i Sverige.

Energieffektivt från hushåll till återvinning

Från att ha forskat om energieffektivitet för transporter av gods till kund, vände Jessica Wehner på perspektivet och fokuserar på avfallstransporter från hushåll till återvinning. Hon fick Renovas miljöstipendium 2018.

I logistiksammanhang används begreppet ”the Last mile” – den sista delen av transporten från producent till konsument. Man betonar slutkonsumenten som mycket viktig för att kunna energieffektivisera transportkedjan.

Jessica fick idén att titta på transporterna åt motsatt håll: Att se hushållen som leverantörer i en kedja av avfallstransporter som tillför potentiell ny råvara till samhället. – Det blir istället ”the First mile”, säger hon.

Insamling, sortering och var hushållen lämnar sitt avfall är direkt avgörande för energieffektiviteten. Kanske vi behöver ompröva dagens sortering och insamlingssätt? Jessica bedriver sin forskning vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. Forskningsprojektet benämns ”Det femte bränslet” och finansieras av Energimyndigheten. Målet är att öka energieffektiviteten i godstransporter och logistik, något som gynnar både miljö och ekonomi. Stipendiet är på 50 000 kr.

En välbesökt Miljöakademi

54 utbildningstillfällen för kunder, 183 grupper i Miljöskola Avfall och 30 studiebesök. Genom verksamheten på Renovas Miljöakademi får flera tusen personer varje år chans att lära sig mer om miljöfrågor ur ett avfallsperspektiv.

– Vi ligger nära taket på vår kapacitet nu, säger Malin Blom, miljökommunikatör. Men vi skulle ha utrymme för några fler kundutbildningar.

En utbildningssatsning som stack ut 2018 var heldagarna för sammanlagt hundra lokalvårdare från SDF Västra Hisingen.

– Vi har fått beställning på en liknande utbildning för all personal från Göteborgs Leasing som vi ska genomföra i februari 2019, säger Malin. Det blir tre omgångar med sammanlagt 90 personer.

Miljöskola Avfall för gymnasieelever består av två späckade timmar med avfalls- och miljöfrågor – allt från hållbar konsumtion till en titt ner i Sävenäs bunker. Miljöskola avfall är en verksamhet som samtliga ägarkommuner tilldelar Renova.

– Just nu tittar vi tillsammans med ägarna på hur miljöskolan kan utvecklas ytterligare, säger Malin.

Energieffektivisering på Sävenäs – tydlig trend

Avfallskraftvärmeverkets egen elförbrukning minskar, jämfört med mängden såld energi. Det är resultatet av ett långsiktigt målinriktat arbete med energieffektivisering och optimalt resursutnyttjande.

Arbetet med minskad elförbrukning har pågått under många år på Sävenäs. För några år sedan genomfördes även en koncernövergripande så kallad energikartläggning enligt nya myndighetskrav. Kartläggningen kunde påvisa ytterligare potentiella effektiviseringsmöjligheter och är till god hjälp för driftoptimeringsgruppen på Sävenäs, som har stor roll i arbetet för att energieffektivisera anläggningen. Och trenden är nu tydlig – elförbrukningen minskar.

– Det är summan av många små och stora åtgärder som gör att vi minskar elförbrukningen säger Jonas Axner, chef för Teknisk stab, affärsområde Återvinning. Det handlar om allt från att släcka lampor i kontoren till smartare processer i anläggningen. Uttryckt på annat sätt använder vi idag 4,8 procent av den totalt producerade energin i den egna anläggningen.

Den mesta el som förbrukas på avfallskraftvärmeverket går till att driva pumpar, fläktar och annan maskinell roterande utrustning. 2018 låg den egna förbrukningen på knappt 48 kWh per såld MWh energi (se diagram).