HÅLLBARHETSREDOVISNING 2018

Framgångsrikt jobb minskar plasten

Ingen plast i råvaran till biogastillverkningen! Det är målet för projekt 0-vision plaster som jobbar för att får bort plasten i slurryn från Marieholm. Med hjälp av bland annat information och ändrade regler för vad anläggningen tar emot ser man nu goda resultat.

På Marieholm förbehandlas mat- och livsmedelsavfall: Det sönderdelas, blandas och pressas till en trögflytande massa – slurry. Slurryn används som råvara för biogastillverkning. Restprodukten blir en kravmärkt biogödsel som är godkänd för ekologisk odling. Den har gränsvärden för bland annat plast:

– Gödseln får inte innehålla mer plast per kg än sammanlagt 20 cm² (ungefär som ytan för en tändsticksask) förklarar Sandra Dassoum, platsansvarig på Marieholm. Under året har vi genom envist arbete fått ner innehållet till i genomsnitt 14,8 cm².

Små små bitar av plast kan passera processen på Marieholm. Det kan vara felsorterat material, rester av förpackningar eller påsar för matavfall. I projekt 0-vision plaster jobbar Renova tillsammans med förvaltningen Kretslopp och vatten, på flera fronter:

– Kommunerna jobbar med information till hushåll, kommunal verksamhet och storkök, säger Sandra. Hushållen lägger ibland papperspåsar med matavfall i plastpåsar innan de slängs. Storköken använder majsstärkelsepåsar för matavfall. De innehåller en stor del ”vanlig” plast, så vi vill ersätta dem med påsar av papper.

Samarbetet i vår egen organisation och samarbetet med kunder och kommuner är avgörande för att nå vår 0-vision.

Sandra Dassoum, platsansvarig Marieholm, Renova AB

På Marieholm är man nu mer restriktiv med vilken typ av avfall som tas emot från exempelvis livsmedelsbutiker:

– Vi styr idag om leveranser med livsmedel förpackade i plast till annan behandling, och hoppas att kunna göra detta i ännu högre utsträckning i framtiden, säger Sandra. Våra säljare hjälper till genom att diskutera nya lösningar med kunderna. Vi tar heller inte emot matavfall i så kallade opti-bags längre. Opti-bags är plastpåsar som sorterats ut automatiskt via färgen på påsen. Att bli av med plasten i processen är ett långsiktigt arbete, konstaterar Sandra.

– Samarbetet i vår egen organisation och samarbetet med kunder och kommuner är avgörande för att nå vår 0-vision. Med hårt och enträget arbete kommer vi att nå fram.

EFFEKTIVARE PROCESS SKA GE MINDRE REST

Hur kan vi förbättra processen på Marieholm så att mer avfall blir till rötbar slurry och mindre går som rest till energiåtervinning? Hösten 2018 startade ett arbete kring dessa frågor.

Under årens lopp har förbehandlingsanläggningen på Marieholm trimmats på olika sätt. Trots det blir idag ungefär 40 viktprocent av det avfall som går igenom anläggningen inte slurry utan en rest, så kallat rejekt.

En plockanalys ”en vanlig dag” visade att det mesta materialet som inte kan passera de små hålen för att pressas till slurry faktiskt är rötbart: Delar av paperspåsar, stora bitar rot-och citrusfrukter och rötbart material som fastnat på plast. Rejektet innehöll också cirka fem viktprocent plast och en liten andel metall, glas, sten och annat som inte är nedbrytbart.

Vid en workshop i höstas kom många goda idéer fram om hur processen kan förbättras.

– Vi har redan testat några, till exempel att föra rejektet en extra gång genom skruvpressen, säger Sandra Dassoum. Mängden rejekt minskade kraftigt, men slurryn fick en sämre kvalitet.

– Vi har också gjort en särskild plockanalys av matavfall från Kungbacka kommun, som generellt håller hög kvalitet. I den omgång vi analyserade fanns i stort sett inget felaktigt material. Vi ska göra fler analyser, och vi vill lära oss hur Kungsbacka gör för att uppnå så bra sortering.

Projektet, som genomförs tillsammans med ägarkommunerna, ska pågå under hela 2019.