Aktuella frågor och svar om koldioxidinfångning

Renovas förbränning av avfall gav 2024 ett utsläpp av cirka 570 000 ton koldioxid. Nästan hälften är fossila utsläpp som innebär ett oönskat tillskott av koldioxid i atmosfären. Plasten är den enskilt största orsaken.

Vi och många andra gör redan mycket för att minska plastens klimatpåverkan genom att förebygga plastanvändning, sortera ut och återvinna, men det räcker inte. För att vi ska nå våra gemensamma klimatmål måste koldioxiden fångas in.

Koldioxidinfångning på en linje skulle minska de totala utsläppen av koldioxid med ca100 000 ton per år, varav ungefär hälften skulle utgöras av fossil koldioxid. Installation på två linjer skulle fördubbla mängderna.

Ja, satsningen på koldioxidinfångning på Renova är en viktig del av lösningen för att vi ska nå Göteborgs Stads klimatmål för 2030 och de nationella målen till 2045. Idag står avfallet som förbränns på Renova för en tiondel av Göteborgs Stads utsläpp.

Trots ökad utsortering hamnar mycket plast fortfarande i brännbart restavfall. Vi har stora utmaningar gällande plast och trots att det behövs en snabb omställning bort från plastberoendet så ökar plastproduktionen i hela världen. Omställningen går långsamt och därför utreder vi tekniska lösningar som kan hjälpa oss att minska utsläppen som ger negativ påverkan på klimatet.

Jo, men det kräver stora omställningar, då plastanvändningen ökar i världen. Onödig plastanvändning måste minska och vi behöver bli bättre på att ta tillvara den plast som redan är producerad. Samhället behöver nå en hållbar plastanvändning, som innebär att vi använder plast på ett sätt som minimerar dess miljöpåverkan och främjar en cirkulär ekonomi.

Alternativet att helt sluta bränna avfall är inte realistiskt och skulle dessutom innebära större utsläpp, då avfallet skulle deponeras istället. Deponi är klimatmässigt betydligt sämre än förbränning särskilt när det gäller utsläpp av metangas, som är en värre växthusgas.

Tekniken fångar och lagrar/återvinner både fossil och biogen koldioxid. Plast som inte kan återvinnas behöver hanteras ansvarsfullt och infångning är avgörande för att klimatmålen såväl regionalt som nationellt och på EU-nivå ska nås.

Mängden plast i samhället avspeglar sig i Renovas utsläpp. Plastanvändningen ökar och samhället behöver fungerande avfallshantering, där förbränning av restavfall är en viktig del.  Alternativet till förbränning av restavfall är att lägga det på deponi. Renova släpper idag ut stora mängder koldioxid på grund av mängden plast som kommer till oss i restavfallet. Trots insatser kring utsortering och återvinning innan förbränning kommer vi inte få bort plasten helt. Därför behöver vi även fånga in koldixiden  i efterhand.

Träd är viktiga både för miljön och för oss människor. Men att bara plantera träd räcker tyvärr inte för att hantera utsläppen. Det tar lång tid för träd att binda koldioxid, och när de dör och bryts ner så släpps koldioxiden ut igen. Att lagra koldioxid djupt ner i berggrunden eller i havsbottnen tar bort koldioxiden helt.

Koldioxidinfångning är en viktig del av lösningen för att nå både de nationella och internationella klimatmålen. Koldioxidinfångning är avgörande för att vi ska nå vår huvudägares klimat- och miljömål om nettonoll till 2030

Att investera i koldioxidinfångning är att investera i framtiden och en absolut förutsättning för att vara konkurrenskraftiga som bolag och möta kundernas efterfrågan. Andra alternativ är dessutom dyrare, till exempel kommer kostnader för utsläppsrätter att skena.

Det är också viktigt för att säkra framtiden för den klimatsmarta avfallsförbränningen. 2039 planerar EU att avskaffa utsläppsrätter helt, vilket innebär att avfallsförbränningen då måste vara fri från fossila utsläpp.

I dagsläget finns inte efterfrågan på koldioxid för återvinning. Olja är en alltför billig råvara till kemikalier för industrin. Vi behöver få bort koldioxid och då är infångning och lagring nödvändigt.

När betalningsviljan finns för våra återvunna kolatomer och när lagstiftningen stöder det, kan vår avskilda koldioxid komma att återvinnas till kemiindustrin.

Vi utreder olika möjligheter till finansiering grundligt och har som mål att ha en plan för finansiering klar under 2027.

Alla våra investeringar behöver bära sina egna kostnader. Med satsningen kommer Renova inte att behöva betala utsläppsrätter för den koldioxid som vi fångar in och lagrar. Eftersom EU, Sverige och våra ägarkommuner har höga klimatambitioner tittar vi också på vilka eventuella bidragslösningar och andra finansieringsmöjligheter som finns.

Att inte investera i koldioxidinfångning kommer leda till drastiskt ökade kostnader för utsläppsrätter. När utsläppsrätterna avskaffas (EU-kommissionens förslag är att de ska avskaffas helt till 2039), måste avfallsförbränningen vara fri från fossila utsläpp.

Förstudier visar att elproduktionen minskar men fjärrvärmeproduktionen kommer ligga på ungefär samma nivå. En del av arbetet handlar om att integrera avskiljningen så att energiproduktionen inte berörs mer än nödvändigt.

Den frågan ingår som en del i vår finansieringsutredning.

Vi har några tidiga uppskattningar från genomförda förstudier och tittar vidare på frågan. När beslutsunderlaget finns klart 2027 kommer vi ha en god uppfattning om kostnadsbilden.

Det finns kostnader för att bygga anläggningen och avskilja koldioxiden. Det innebär också kostnader för att transportera och lagra koldioxiden.

Ja tekniken fungerar. Att göra koldioxid till vätska är en gammal beprövad teknik. Även att transportera koldioxid på järnväg, båt och lastbil är beprövat. Till exempel vid produktion av kolsyrad dryck. Steget att pumpa ner koldioxid under marken är också beprövad. Tekniken har använts i stor skala av oljebolag sedan 1990-talet. Det nya och innovativa är att applicera alla de här tre teknikerna i samma kedja.

Vi är inte först ut, flera andra projekt pågår. Vi har nära kontakt med de som ligger steget före oss och drar nytta av deras kunskaper och lärdomar.

CCS World Institute publicerar kunskap om CCS i världen:

Global Status Report 2024 - Global CCS Institute

State of the Art: CCS Technologies 2025 - Global CCS Institute

Geologisk lagring av koldioxid har använts i flera decennier och är en beprövad metod.  Koldioxiden mineraliseras och släpps inte ut igen. Det som händer i berggrunden är att koldioxiden, som fortfarande är i flytande form, fördelar sig och trycker undan annan vätska och vatten i håligheterna i berggrunden. Sen binder den sig med mineralerna som finns i berggrunden. Då blir koldioxiden mineraliserad och övergår till en fast form, den blir en bergart.

För koldioxidinfångning och lagring är risken för läckage som störst under transport, samt när koldioxiden ska pumpas ner i lagringsplatsen under havsbotten. För att minimera riskerna finns det ett omfattande regelverk med föreskrifter som gäller under alla CCS-teknikens stadier, med en tydlig ansvarsfördelning.

Läs mer om regelverk, samordning och stödsystem för koldioxidinfångning på Energimyndighetens webbplats.

Långsiktig lagring av CO2 i geologiska formationer (t.ex. gamla oljereservoarer) betraktas som säkert om det görs korrekt, men kräver tillsyn, certifiering och långtidsövervakning. Risker finns för läckage om lagringsplatser inte är välvalda och kontrollerade djupt under marken.

Koldioxiden måste lagras på minst 800 meters djup i en porös reservoarbergart som till exempel sandsten. Ovanpå reservoaren behövs dessutom ett ”lock”, i form av en tät så kallad takbergart som exempelvis skiffer eller lersten som hindrar koldioxiden att tränga upp till markytan. Lagrad koldioxid kan sippra upp till ytan via förkastningar och gamla borrhål. Ett stort sådant läckage skulle kunna påverka havsbotten genom att vattnet blir surt (lågt pH).

Noggranna undersökningar inför lagring, och kontinuerlig övervakning under lagring, minimerar den risken. Med tiden kommer även en stor del av koldioxiden att ha gått i lösning och mineraliserats vilket gör att risken för läckage minskar med tiden.

Nej. Lagring av koldioxid görs permanent.

Inom ramen för projektet tittar Renova på olika alternativ för permanent geologisk lagring av koldioxid. Mest intressant är det med geologisk lagring i närområdet i lagringsprojekt som redan finns eller håller på att utvecklas till havs utanför Norges eller Danmarks kust eller på land i till exempel Danmark.