Hur kan vi minska plastavfallet

Plast är en av vår tids största utmaningar. Materialet har unika egenskaper som gör den svår att ersätta, samtidigt orsakar den allvarliga klimat- och miljöproblem. Globalt sett ökar plastproduktionen, och en betydande del av plasten som används i samhället återvinns inte.

I november 2024 gästade Åsa Stenmarck, ansvarig för nationell plastsamordning på Naturvårdsverket, Renovas hållbarhetsseminarium. Under en pratstund med Renovas utvecklingsstrateg Lia Detterfelt diskuterades utmaningar och lösningar kring plastavfall.

Stora flöden och design för återvinning

Lia Detterfelt: På Renova ser vi stora mängder plast hamna i det brännbara avfallet. Trots att vi uppmuntrar källsortering och erbjuder tjänster för bättre avfallshantering, förbränner vi omkring 100 000 ton plast per år. Det gör oss till en av de största punktutsläpparna av fossil koldioxid i Sverige. Hur kan verksamheter minska sin plastanvändning och påverkan?

Åsa Stenmarck: Det första steget är att återvinna mer plast så att den inte ens hamnar i det brännbara avfallet. Sen behöver vi också tänka uppströms: Vilka plastprodukter använder vi? Kan vi använda mindre plast eller byta ut den mot biobaserade material? Slutligen bör tillverkare och designers använda mer återvunnen råvara och skapa produkter som går att materialåtervinna. Vi måste designa plastprodukter med återvinning i åtanke redan från början för att säkerställa att de kan återvinnas effektivt.

Lia: Att använda återvunnen plast låter som en viktig åtgärd. Vad betyder det i praktiken?

Åsa: Om fler använder återvunnen plast löser vi ett stort problem, nämligen att det idag är svårt att hitta avsättning för den utsorterade plasten. Men det är viktigt att företag väljer plasttyper som är lätta att återvinna. Vi har många olika plastsorter, och en del är mycket enklare att återvinna än andra.

Lia: Behöver vi verkligen så många olika plasttyper i samhället?

Åsa: I vissa specialapplikationer behövs specifika plaster, men generellt sett kan vi minska variationen. Ett japanskt företag analyserade sitt plastanvändande och upptäckte att de kunde minska mångfalden av plastsorter radikalt, vilket både sparade pengar och underlättade återvinning. Färgsättning är en annan faktor – genomskinlig eller ljus plast är enklare att återvinna än färgad.

Framtidens plastbehandling

Lia: Vad krävs för att skapa större plastflöden för återvinning?

Åsa: Tillverkningsindustrin kräver stora volymer av enhetliga material. Små partier av olika plastsorter är svåra att hantera. Ju mer vi standardiserar plastanvändningen, desto lättare blir det att skapa cirkulära flöden.

Lia: Kommer vi att ha plast i det brännbara avfallet om 15 år?

Åsa: Tyvärr tror jag det. En stor utmaning är att mycket plast är svår att återvinna på grund av tillsatser eller blandningar med andra material. Vi har plast i byggnader, fordon och elektronik som innehåller farliga ämnen och som vi behöver destruera. Dessutom tar det tid att utveckla och implementera ny återvinningsteknik. Men målet är såklart att minimera plastavfallet så mycket som möjligt.

Verksamheters ansvar och möjligheter

Företag och organisationer har en nyckelroll i att främja hållbar plastanvändning.

Lia: Vilket ansvar har företag som använder plast?

Åsa: Det legala ansvaret är relativt begränsat, men det finns lagkrav på utsortering av plastavfall. EU skärper successivt lagstiftningen, bland annat genom designkrav för förpackningar och produkter. Men företag kan göra mycket mer än vad lagen kräver genom att minimera plastanvändningen, designa för återvinning och använda återvunnen råvara.

Åsa rekommenderar att verksamheter granskar sin plastanvändning kritiskt:

• Behov: "Fråga er själva om plasten verkligen behövs i varje specifik tillämpning."
• Materialval: "Välj plaster som är mer återvinningsbara och miljövänliga."
• Produktdesign: "Designa produkter på ett sätt som underlättar återvinning och minskar miljöpåverkan."

Lia: Vad kan Renova och våra kunder göra för att minska klimatpåverkan?

Åsa: En nyckel är samarbete och dialog. Genom att förstå varandras utmaningar kan vi hitta bättre lösningar. Att dela goda exempel är också viktigt. På Naturvårdsverket har vi ett initiativ kallat "snöbollar" – projekt som visar hur verksamheter kan minska sin plastanvändning. Vi hoppas att dessa exempel ska inspirera fler att göra skillnad.

Goda råd för en plastsmart framtid

Avslutningsvis delar Åsa med sig av sina bästa råd för företag som vill bli mer plastsmarta:

• Se plast som en resurs: "Genom att betrakta plast som en värdefull resurs kan vi motivera oss att använda den mer ansvarsfullt."
• Minska onödig användning: "Identifiera och eliminera plastanvändning som inte tillför verkligt värde."
• Välj rätt material: "Använd material som har mindre miljöpåverkan och är enklare att återvinna."
• Främja cirkulära system: "Samarbeta för att skapa system där plast kan återanvändas och återvinnas effektivt."
• Små steg räknas: "Kom ihåg att även små förändringar kan göra stor skillnad i det långa loppet."