Därför har Renova stora koldioxidutsläpp
Naturvårdsverket för statistik över utsläpp från de svenska företag som omfattas av handeln av utsläppsrätter. Av statistiken kan man utläsa att 16 företag står för hela 25 procent av landets utsläpp av koldioxidekvivalenter (fossil koldioxid och/eller andra klimatpåverkande gaser).
Bland tunga, energikrävande verksamheter som stål- och cementindustri, gruvor och raffinaderier finns även ett antal avfallsförbrännare. Renova är nummer 16 på listan med utsläpp på 211 514 ton koldioxidekvivalenter 2023.
Plast är den stora boven
– Våra utsläpp beror uteslutande på att avfallet innehåller fossilt material, till exempel plast, säger Christer Lundgren, chef för affärsområde återvinning på Renova. Vårt uppdrag som energiåtervinnare är ju att ta hand om det avfall som inte lämpar sig för annan återvinning än energiåtervinning. Så länge det finns plast i samhället som inte kan återvinnas på annat sätt så kommer det att bildas fossil koldioxid vid energiåtervinning.
Finns mer att göra
- För att minska plasten i samhället behöver vi alla hjälpas åt. Förutom att sortera ut och återvinna mer plast kan det till exempel handla om att välja rätt material och tänka på återvinning redan när man designar produkter, säger Christer Lundgren.
Renova gör många olika saker för att minska utsläppen av koldioxid från Sävenäsanläggningen. Några exempel är differentierad prislista där de som lämnar mycket plast i avfallet får betala mer, vi återrapporterar klimatavtrycket till kunder på det avfall de lämnat till oss och vi sorterar ut plast som det finns en återvinningsmarknad för.
- CCS och CCU är lösningar vi tittar på och planerar för. Det innebär infångning av koldioxid för att lagra i berggrunden eller omvandla till en resurs som kan användas av olika processindustrier. Det finns idag tekniska lösningar som fungerar. Skulle vi implementera dem på två av våra förbränningslinjer på Sävenäs, skulle utsläppen av koldioxid minska betydligt. Renova arbetar för att införa teknik för koldioxidinfångning och lagring och har ambitionen att ha de första delarna på plats till 2030, avslutar Christer Lundgren.